Årets Pollinatör Ebba Werner får vägkanterna att blomma

Entusiast och eldsjäl är två ord som direkt dyker upp i beskrivningen av biologen Ebba Werner, som är den fjärde att tilldelas utmärkelsen Årets Pollinatör av nätverket Pollinera Sverige. Juryn var enig om att hennes arbete för att sprida kunskap om blomrika vägkanter är ett viktigt bidrag för att gynna pollinerande insekter som humlor, bin, fjärilar och skalbaggar.

Det började med rapporterna under 2017 om stora insektsförluster i norra Europa.
– Jag kände att det här är ju en riktig katastrof för pollinatörerna, och jag insåg att också fåglarna som äter insekterna skulle drabbas. Nu måste ju hela Sverige stanna upp! tänkte jag. Men det gjorde det ju inte.
Som mångårigt engagerad i olika miljöorganisationer visste Ebba Werner att det är en lång väg
att få tillbaka ett småskaligt jordbruk och skogsbruk, och att ängs- och naturbetesmarker håller på att försvinna ur landskapen. Mindre än en procent av den ängsmark som fanns för hundra år sedan finns kvar idag.
– Men vägkanter måste man ju ändå sköta och då kan man ju lika gärna göra det på ett bra sätt som gynnar mångfalden. Så jag tänkte, nu får jag försöka sätta igång en kampanj för hur de kan tas tillvara. Jag skrev en motion till Naturskyddsföreningen, som först inte antogs. Men när jag envist drev saken vidare fick jag så småningom stort stöd, bland att anordna en konferens om vägkanter och biologisk mångfald. Då kände jag mig väldigt taggad måste jag säga, berättar hon.

164.000 hektar vägkant en outnyttjad resurs
Ebbas mål var att kunna påverka skötseln av de kommunala och enskilda vägarna. De står för de längsta sträckorna i Sverige men med få undantag finns ingen manual eller uppmaning att sköta kanterna på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden.
Statliga vägar inventeras däremot och ”Artrika vägkanter” identifieras och kan då få lämplig skötsel, vilket oftast innebär senare slåtter. Ebba fick också in en artikel i de enskilda vägarnas föreningstidning. Där hade man aldrig någonsin publicerat en artikel om mångfald tidigare.
– Jag tycker det är viktigt att vi tar tillvara vägkanterna, de är ju liksom en gratis resurs. Det är bara att lägga om till en medveten skötsel. Om vi ska vi avsätta till naturreservat eller nya skyddade zoner så måste de ju finansieras. Svenska vägar utgör en samlad sträcka på cirka 164.000 hektar,
en yta lika stor som Öland.*

Kunskapspridning nyckeln till förändring
Hon menar att många idag har en bild av att en välskött vägkant är en kortklippt vägkant, och ska vara så hela växtsäsongen.
– Det handlar väldigt mycket om utbildning. Vi har gjort skyltar man kan sätta i vägkanterna, som kan förklara för gräsklippningssugna att det lever humlor och andra insekter i det långa gräset.
Så uppstod behovet av att samla kunskapen och Ebba utvecklade sina foldrar Blomrika vägkanter tillsammans med illustratören Frida Nettelbladt. Det finns en för norra Sverige och en för övriga landet
– Jag funderade länge innan jag skrev foldrarna för jag ville visa vilka arter som är värdefulla på ett enkelt och bra sätt. Man ska inte behöva var biolog för att ta till sig kunskapen och urskilja de värdefulla vägkanterna. Vem som helst ska kunna koppla blommorna till sin egen miljö.
Bara i år har Ebba Werner skickat ut 10.000 exemplar av foldrarna. Hon berättar att de ofta beställs av några engagerade i en vägförening som insett att vägkanterna slås alldeles för tidigt, ofta redan vid midsommar då det fortfarande finns gott om blommor för de pollinerande insekterna.

Foldrarna och den tillhörande facebookgruppen ”Blomrika vägkanter” ska bidra med fakta och argumentation till dem som vill förändra och utveckla skötsel och skapa mer mångfald.
Ebba tipsar också om att finansiering nu finns att söka från de så kallade LONA-bidragen.

Ebba uppmanar till samling för blommande vägkanter
Hon understryker att det inte alls behöver finnas en konflikt mellan uppdraget att stå för sikt och säkerhet längs vägarna och i att bevara mångfalden.
¬– Ska vi gynna mångfalden är det viktigt att man tar bort invasiva växter som lupiner och högvuxna bestånd som hundkex och nässlor som trivs i övergödda miljöer. Man måste samla in klippet och därmed gynna de arter som trivs på magra marker. Jag skulle önska att alla föreningar och instanser i landet nu samfällt gör något för att lyfta potentialen i att sköta vägkanterna på rätt sätt. Det är ju nästan så att folk har glömt hur det kan se ut när det blommar i vägkanterna.

I år har vi delat ut priset till via Zoom på grund av pandemin, se filmen där Ebba Werner berättar.

_____________________

Juryns motivering till Årets Pollinatör 2020:

”Eldsjälen Ebba Werner har visat hur tusentals mil vägkanter över hela Sverige kan bli blommande resurser för våra pollinatörer. Hennes ihärdiga insatser med motioner, konferenser, informationsfoldrar och inte minst praktiskt arbete med återställande av igenvuxna marker i Halland, har inspirerat många och visat på nya möjligheter för medveten slåtter som gynnar en mångfald av växter och djur.”

_____________________

Juryn för Årets Pollinatör 2020
bestod av Ola Jennersten – WWF, Eva Forsgren -SLU, Isak Isaksson -Naturskyddsföreningen, Therese Hammargren – biodlare Zon 5 Honung och Moa Pettersson på Länsstyrelsen i Halmstad.

Årets Pollinatör har tidigare tilldelats Trafikverket på Gotland, lantbrukaren Niclas Malm på Glyttinge gård i Östergötland och fröodlingsföretaget Pratensis i Småland.

_____________________

* enligt Trafikverket. Mer fakta om deras arbete med artrika vägkanter

_____________________

Ebba Werner nås på blomrika.vagkanter@gmail.com

Foto på Ebba: Anders Andersson.