Så kan vi bromsa minskningen av insekter
Under hösten 2017 ökade en ny tysk studie intresset för insekter ovanligt mycket och svarta rubriker har beskrivit en drastisk minskning av deras antal. Artur Larsson vid Artdatabanken, som kartlagt många av de svenska insekterna, menar att minskningen av arter i första hand beror på den storskaliga omvandlingen av landskapet.
– Många vill ju nu förklara detta med besprutningen i jordbruket. Jag har svårt att föreställa mig att det enbart är det som ligger bakom minskningen. I jordbruksbygder är det en del av problemet, men den största påverkan är omvandlingen av landskapet och urbaniseringen, menar Artur Larsson, som arbetar på Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Hälften av alla arter i Sverige är insekter och det är ju inte lätt att hålla reda på vad de alla gör, säger han och berättar att alla dessa arter har en funktion.
– Det kan vara att äta andra insekter som är skadedjur, bryta ner växtmaterial eller att pollinera. Eller att vara föda för andra djur som fåglar, fladdermöss och fiskar. Allt detta tar vi för givet. Fåglarna flyger över halva jordklotet till oss varje år för att vi har fler insekter häruppe och de får gott om mat. Om det försämras blir det färre djur som kommer hit för att äta insekter, berättar Artur.
Störst minskning i jordbrukslandskap
Artur menar att den tyska studien är intressant för att den avslöjar ett annat perspektiv på naturen och insekterna eftersom man hittills främst har diskuterat enskilda arter, men att det här handlar om biomassan – alltså summan av alla insekter.
– Det bör dock inte förstoras upp till en världskatastrof. Studien visar hur det ser ut i naturskyddsområden i jordbrukslandskap i Tyskland, vilket förmodligen är jämförbart med Danmark och södra Sverige. Totalt sett är vi ett stort och ganska glesbefolkat land med mycket skog och naturområden och trenden kan vara en annan där.
Mer kunskap om insekterna behövs
Som ansvarig för att sprida kunskap om våra inhemska arter via digitala plattformar som Artfakta och Artnyckeln hoppas han att detta kan leda till att Sverige och andra länder får resurser till en bättre miljöövervakning.
– Vi har ju nästan ingen bevakning av biologisk mångfald i Sverige. Resurserna har bara räckt till att studera en bråkdel av arterna. Idag finns indicier men trenden går ofta inte att mäta. Och då missar vi de stora ekologiska förändringarna. Artur efterlyser mer kunskap.
– Vi skulle behöva veta mer detaljer – är det pollinatörerna som minskar, rovinsekterna, arterna i skogen eller jordbrukslandskapet? Vet vi det kan vi bättre förutsäga vilka ekologiska konsekvenser det kan få. Fastän insekterna utgör två tredjedelar av livet på jorden har vi människor ingen bra metod att mäta hur de lever.
Hårt utnyttjande ökar de ekologiska riskerna
Genomgående är dock att man på alla platser där jorden brukas hårt, som till exempel i södra Sveriges jordbrukslandskap, kommer att se ekologiska effekter, säger Artur.
– Det vi ser nu är ju resultatet av en lång omvandling av landskapet, ända sedan andra världskriget och framåt har jordbruk och skogsbruk motoriserats, vi har reglerat vattendrag, dikat ut våtmarker och börjat använda konstgödsel och pesticider. Denna storskaliga omvandling pågår fortfarande.
Hållbar markanvändning krävs
Forskare och biologer pekar sedan länge på att utdikning av våtmarker och avverkning av skog är anledningar till att arter försvinner.
– För att stoppa minskningen av arter måste vi framöver bli mer medvetna om hur vi använder vatten, skog och mark. Ställa oss frågor om hur pass hållbar markplaneringen och markanvändningen är i Sverige idag, säger Artur.
– Vi behöver nyttja naturen mer skonsamt och sätta en gräns för vårt uttag: ”Det här tar vi och det här lämnar vi till naturen”. Hur mycket ska dikas ut och hur mycket mer gräsmark ska bli åker? Fortsätter vi att ta bort stengärdesgårdar och diken så minskar boplatserna för många djur. Likaså måste vi fråga oss hur mycket skog vi ska avverka, idag tar vi det mesta och lämnar väldigt lite naturskog och döda träd.
Där pollinering behövs som mest minskar pollinatörerna
Ofta är det just i de områden där vi odlar mest grödor och är beroende av pollinering som de pollinerande insekterna är som mest hotade.
Jordbruksverket har information om hur man aktivt kan spara kantzoner som blir hemvist för pollinatörer och rovinsekter, som sedan sprider sig ut i grödan och pollinerar den eller äter skadeinsekterna.
– Tar vi bort kantzonerna så det blir åker hela vägen ut har dessa nyttiga insekter ingenstans att gömma sig för jordbruksmaskinerna, avslutar Artur.
Även besprutning och pesticider borde minskas eftersom de kan utgöra ett hot mot mänskliga rättigheter menar FN i sin rapport om matproduktion från januari 2017.
Artur menar att synen på pesticider till viss del är en generationsfråga.
– Har man lärt sig att det ska sprutas varje år vid en viss tidpunkt så tänker man kanske inte på vad som händer i omgivningen. Många ser ju inte alls värdet av insekterna utan anser att alla är skadedjur, säger Artur
……………………………………
Om du har egen mark eller kan påverka omgivningen där du bor, tänk på att:
– återskapa naturliga gräsmarker som inte är åker
– lämna eller återskapa diken
– behåll åkerholmar
– lämna våtmarker
– behåll eller skapa stenrösen som kan bli boplats
– lämna döda träd och död ved
……………………………………
I Sverige finns nästan 300 vilda arter av bin, varav cirka 40 är humlor.
Nästan 100 arter vilda bin finns idag med på Artdatabankens lista över rödlistade arter.
Utan bina hotas pollineringen av våra grödor som till exempel raps, klöver, frukt och bär.
https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/pollinering.4.5d7f124b1529bb0218e6550a.html
Artdatabankens nationella sammanställning över rödlistade arter:
https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/
Jordbruksverkets information om nyttodjur:
http://www.jordbruksverket.se/nyttodjur
http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ovr353.html
Källa: svenskabin.se/press